Julmust direkt genom navelsträngen

När min fina mamma väntade mig ungefär vid den här tiden för 28 år sedan så hade hon cravings på julmust. Vilken fantastisk sak att ha cravings på! Det måste ha varit i så stora mängder att det gick genom navelsträngen och direkt in till mig som låg där och samlade på mig.

Nu för tiden kan jag inte gå in på en affär utan att bli helt till mig när jag ser julmust. Så har det varit så länge jag kan minnas. Så fort de plockar fram de första i hyllorna får jag köra ner händerna långt ner i fickorna för att inte plocka på mig ett lager som hade kunnat bistå en hel världsdel med julmust. Kroppen reagerar liksom utan att hjärnan hinner reagera. För något år sedan hade förbud på att köpa julmust fram till den 1:a december. Varför i hela friden införde jag ett sådant dumt förbud mot mig själv. Vilket självskadebeteende.

Men så är det inte i år, i år njuter jag! Trots kaloriräkning så slinker det ner både en och flera julmust nu så länge möjligheten att köpa den finns. Apotekarnes såklart, alla gånger. Jag känner mig nästan lite stressad över att hinna dricka så mycket julmust jag bara hinner innan den försvinner igen. I år kör jag på Light versionen, vissa påstår att det inte smakar ”på riktigt” då men jag känner ingen skillnad. Får unna mig riktiga varan under julsemestern.

Det är på gott och ont att mamma fick cravings på just julmust. Jag är ju född i mars så det lär ha varit en period där på slutet som må ha varit lite jobbig. När det slutade säljas i butikerna tänker jag. Men samtidigt är det ju tur, tänk om det hade varit av något annat, någon frukt som vanligtvis inte finns i Sverige eller något annat konstigt. Näe, då duger det gott med Julmust.

En halvliter av de otaliga jag kommer svepa innan den försvinner för den här gången.
En halvliter av de otaliga jag kommer svepa innan den försvinner för den här gången.

Kommentera