Pulsen ökar lite lätt tills vi har passerat varandra…

Jag vet att det här är en ganska konstig fundering. Men jag undrar helt seriöst!

Nu har jag varit ute och gått efter att solen har tackat för sig i några dagar. Min mamma har alltid sagt att man inte ska vara ute och gå när det är mörkt, och visst håller jag med om det, men ibland måste man. Speciellt nu på vintern när det blir mörkt vid klockan 16.

Hur som helst, när jag var ute och gick igår kväll mötte jag ungefär 3-4 män på min lilla 40 minuters runda. Samtliga längre, större och garanterat äldre än mig. Med hastiga steg passerade vi varandra utan minsta utbyte utav blickar. Men nu till det jag faktiskt skriver det här inlägget om. När jag är ute och går ensam, när det är mörkt ute, och man möter en eller flera män (mest beroende på omgivning) så kan inte jag låta bli att om än enbart en milliesekund tänka ”tänk om han sliter tag i mig!!”. Vilket är en hemsk tanke, och givetvis går jag inte omkring och tror att alla män jag möter om kvällarna är våldtäksmän, absolut inte! Men ändå envisas min hjärna med att öka pulsen lite lätt tills vi har passerat varandra och gärna några meter till.

Nu är då funderingen; tänker män, när de möter en ensam tjej, att tjejen faktiskt tänker de här tankarna? För är det så, så är det ju definitivt hemskt, och synd. Att vi går omkring och tänker de här tankarna om varandra när vi bara är ute och tar en skön kvällspromenad.

Förstår att funderingen är lite skruvad. I klartext. Tror män, som möter ensamma kvinnor ute om kvällarna, att kvinnan tänker att mannen kan vara en potentiell våldtäksman? Hårda ord. Jag hoppas inte det!

Ber även om ursäkt för mina egna tankar. Jag är rädd för allt och alla när det är mörkt ute. Mvh 23 år.

Auf W. 

2 reaktioner på ”Pulsen ökar lite lätt tills vi har passerat varandra…

    1. Vilken rundgång. För nu har jag börjat tänka när jag är ute att tänk om han tror att jag tänker att han är ett creep. Vill typ gå fram och bara ”JAG TROR INTE ATT DU ÄR EN VÅLDTÄKTSMAN” till alla jag möter. ”Bara för att” liksom.

Kommentera