Om Erica

Har skrivit en jättefin liten text om mig själv i ”OM ERICA”. Men insåg att vem fan går in där? Så här är den. Naken och helt ärlig. 

 

Erica Grimberg alltså… Skulle kunna stapla upp mig inom en mängd olika kategorier. Det här med att “förklara mig själv” är alltid svårt. Hur mycket vill man lämna ut? Vad vill folk läsa? Vad är relevant? Vad är personligt? Vem är jag?

Jag föddes i de värmländska skogarna en förhoppningsvis vacker vårdag det händelserika året 1989. Jag fick som 4495 andra kvinnor och en man  i Sverige namnet Erica som tilltalsnamn. Var nog till synes en ganska söt bäbis då jag startade min raketkarriär med att som nyfödd symbolisera babybomben i Karlstad i tidningen…

… sen hände något.

Karriären avtog och jag växte upp som vilken människa som helst. Tog studenten från det samhällsvetenskapliga programmet år 2008 och var som alla andra den dagen full och lycklig på ett skitigt lastbilsflak.

Ung och förvirrad hade jag ingen aning om vad jag vill göra med mitt liv så testade på att jobba både som det ena och det andra. Allt från bartender till dagisfröken. Man vet inte vad man gillar och inte gillar fören man testat på, allt.

Trött och irriterad på tillvaron sökte jag år 2010 inget mindre än 18 olika utbildningar, inom olika områden, i hela Sverige. Jag var hög på känslan av att komma iväg från lilla Kristinehamn och när jag en seg morgon på Arvikafestivalen 2010 såg att jag blivit antagen till Webbdesignprogrammet i Halmstad var den stöddiga damen helt plötsligt inte så kaxig längre. Det var ju ändå 40 mil bort, från familj, vänner och allt det trygga.

Velade fram och tillbaka i flera veckor innan jag tillslut bestämde mig för att det inte fanns något att förlora? Krôla med allt vad det innebär fanns ju alltid kvar. Sagt och gjort. Den 17 augusti klockan 05.00 gick flyttlaset. 5 timmar senare stod jag där, i det som nu skulle bli det nya “hemma”.

Här tog livet en vändning, egentligen den vändning jag från börjande hade hoppats på men ändå valde att inte tro på. Jag blev vuxen och självständig. Helt plötsligt fanns det inget mamma eller pappa som kunde hjälpa till när strömmen gick eller som såg till att kylen var full med mat. Jag stod där själv, och nyfiken på allt.

Jag fick nya vänner, nya ovänner, nya erfarenheter och nya drömmar. Nu började livet sakta men säkert anta samma nyanser och visa tydligare vägar i det som tidigare bara varit en gigantiskt färgexplosion och ingen ordning alls. Jag insåg att jag klarade av mer än vad jag trodde och jag hade nu chansen att faktiskt sätta ett mål för framtiden och sträva efter att ta mig dit.

Men sen är ju jag just jag också. Vissa kallar mig för överambitiös, andra för arbetsnarkoman. Själv kallar jag mig för viljestark och emellanåt envis. Jag tog i januari 2012 på mig att driva en nattklubb här i Halmstad. Inte bara jobba, utan som högsta hönset och ansiktet utåt då såklart. Vid sidan av studierna givetvis, varför nöja sig med 100% när man kan göra mer?. Sagt och gjort. Det har varit det roligaste jag gjort i mitt liv. För att inte tala om lärorikt.

Högskoleexamen i webbdesign tog jag sommaren 2012, men varför sluta när man är mitt i livet? Läser i skrivandets stund tredje året valfritt informatikprogram och brinner för sociala medier. Vill lära mig allt som går att lära sig och är nyfiken på allt som rör framtiden över internet. Syns och hörs både på facebook, twitter, här på min egen hemsida och i andra sociala medier. Men vill ta mig under ytan. Inte bara vara en bricka i det stora spelet.

Å när vi ändå är inne på för höga drömmar så vill jag gärna ta upp den där karriären inom media och kändisskap jag en gång för 23 år sedan påbörjade. Men det, det är ett annat kapitel.

Kommentera